En essätidskrift

”Polis!” skrek de, och orden slog luften ur mig. Hjärtat slog sönder bröstet, svetten stack i huden, jag snubblade bakåt mot väggen. Allt snurrade: lampans sken, deras skuggor, stoltheten jag nyss burit. Jag grep efter något, vad som helst, för benen bar inte. Jag sjönk, tankarna rasade, allt snurrade: rummet, deras ansikten, min egen existens.