När jag satte igång förstärkaren i fritidsgårdens replokal och tuggade och rev på strängarna flöt skräcken ur kroppen, ut genom fingrarna. Alla dämda ord rann ur mig. Seriemördarna på teve tar orden ut min mun: blod, extas, frihet. Musiken måste vara våldsam för att vara värd att spelas.
Ett sammanbrott i taget. Jordan Peterson talar om hummerhjärnans återväxt som en självklarhet. Jag tror återväxten är allt annat än självklar.
Australien har länge varit som två floder, som ett land där två helt olika kulturer och livsstilar existerat sida vid sida. Och folk på de två sidorna har också helt olika förutsättningar. Kommer de två floderna någonsin att kunna bli en?
Goda mödrar älskar sina barn, och glömmer sina egna namn. De gråter aldrig i kallt potatismos, och gör de det ser de saltet som en extra krydda. Goda mödrar med mjuka leenden möter barnens blickar. De läser aldrig böcker medan de ammar, och scrollar aldrig facebook.
Ofta hände det att jag cyklade hem under skollunchen för att äta pappas mat. Jag visste att det fick honom att känna sig behövd. När helgen kom brukade han sätta in ett kassettband i den vita stereon, samma stereo som nyheterna på hemspråket ekade ur varje vardag kvart över fem.
Så vad är den? Kärleken. Är det att bli överraskad? Som när hon ringer på dörren och står där utanför. Och jag är mållös. När mitt hjärta rusar iväg när hon ler med sitt barnsliga leende. När hon går runt och förstrött fingrar på sakerna i min lägenhet medan hon ställer sarkastiska frågor.
